dockanmin.blogg.se

Tiden går! Idag är en sån där dag då jag inser att dockan blivit stor. Vi förde ett långt samtal hon och jag. Hennes blå ögon tittade djupt in i mina medan hon med allvarlig min babblade sina meningar och sedan tystnade för att vänta på mitt svar. När jag svarat fortsatte hon att titta på mej lika intensivt, och så var det hennes tur att ge mej ett svar! "-Hödodeldödeldu" Älskade flicka!!

Här kommer min uppriktiga åsikt. Du behöver inte hålla med.

Men om man vill ha barn, om man vetmed sej att det verkligen är något man vill i livet; VARFÖR väntar man då??!!?

Ok om du inte har en man i ditt liv som du vill ha barn med, men alltför ofta nuförtiden hör jag vänner och bekanta som väntar nästan som för väntandets skull!

Vi ska gifta oss, vi ska plugga klart, vi ska bo större, vi ska ha fast jobb, vi ska resa... "Ursäkterna" är många.
Men i slutändan hör jag än fler som inte kan när de väl försöker.

Igår träffade jag en gammal vän som nu är utredd, det är inget fel på henne, till hösten ska hennes man utredas. De har varit tillsammans i snart 7 år och försökt i minst 3 av dessa. det som talar för dem är att hon bara är 29. Tänk om hon varit 39..

Två av mina nära vänner är vanvettigt barnkära, båda lever i fasta förhållanden sen ett par år. Båda har pluggat färdigt. Båda blir 30 nästa år. Ingen av dem försöker än, för det är inte "läge". Hade det bara si eller så, får jag höra. Men det är inte si och det är inte så. Men klockan tickar...

Jag kan bara inte förstå att man tar det så för givet. Barn är en fantastisk gåva. Vill man ha dem kan det krävas tid, eller går det på första försöket, men det vet du inte innan.

En annan vän är 37... Vi pratade om barn en fång redan när hon var 33, då ville hon vänta för att bli färdig med plugg å jobb. Man, det hade hon.
Nu har de försökt ett år och inget har hänt.

Hur viktigt är barn för dej? Jag vågade inte vänta och det kommer jag aldrig ångra.

Idag kom vi hem till mamma och pappa. En oro infinner sej ganska snart för mamma har gått ner ganska mycket i vikt på kort tid..

Hon har haft problem med foten sedan i januari och får fasen ingen hjälp!
Nu äntligen har hon fått remiss till röntgen.

Jag hoppas så att det bara är oron över foten som gjort att hon minskat, men minst fem kilo har hon tappat sen jag såg henne senast.

Oron gnager, tänk om det är nåt mer, nåt allvarligt.

Att gå ner i vikt så utan att varken ha bantat eller motionerat mer än vanlig, snarare mindre känns aldrig som ett bra tecken. Jag tror hon är rätt orolig själv också, vi har pratat om det litegrann men jag vill ju inte heller bidra till att hon blir mer orolig men hon måste ju fasen få en bra läkare!!

:.....

Idag blev jag fan illa berörd.

Jag jobbade idag min sista dag i Kulturskolan där jag varit en dag i veckan under två år.

Det var utomhusdag med konserter på scener runt om och under en timme står jag och säljer Tshirts med skolans logga på då rektorn kommer fram till mej.
Rektorn som under två år alltid talat högt om större tjänst till mej men aldrig lovat nåt och jag har ju heller aldrig fått nåt.

En gång tidigare upptäckte jag att jag fått för lite betalt och fick då höra från kollegor att det mycket väl kunde vara medvetet.
Nu upptäckte jag häromdagen på min lönespec att den verkade lite väl låg, men denna terminen har jag fått påökt och jag har fan annat för mej än räkna lön! Anyhow. Jag mailar min ena rektor som i sin tur skickar det till huvudrektorn som idag tämligen skäller ut mej (ok nu överdriver jag lite) för att jag inte upptäckt det tidigare(?!)

På min sista jobbdag kommer hon fram till mej, skitsur och undrar för det första vilka timmar jag kräver mer för (de jag har jobbat såklart!), men när jag tydligt kan peka på att vi hade ett avtal om dessa extra timmar (om än muntligt) så går hon istället på om hur illa det är att jag upptäcker det så sent. Hallåååå det handlar om en termin, typ 4 löner!! Ska man lusläsa varje spec?! Det har felat med ca 500:-/månad, så noga läser inte jag. Ser det ok ut och man kanske vart sjuk en dag, vad vet jag? Det är dessutom hennes jävla jobb att ge mej rätt lön!!!!

Hon går iaf därifrån med slutorden "jag blev VÄLDIGT förvånad att du kom med detta anspråk NU i terminsslut ska du veta, och det kan du ta med dej framöver att sånt ska DU kolla upp löpande".

Hur schysst är det på sista arbetsdagen? Jävla kärring rent ut sagt.. Så sopigt! Nu är jag extra glad att jag sluta och samtidigt vill en del av mej bara lipa... :(

Såna här dagar vill man ha familjen närmre!

Vår barnvakt smsade just återbud. Vi har ju genom vänner hittat en tjej som vill sitta barnvakt mot betalning 80:-/h vill hon ha vilket känns helt ok.

Hon skulle sitta nu på torsdag när vi gigar + en kväll innan ihop med oss för att de ska träffas.

Nu kom återbudet pga skola....

Vi har frågat nästan ALLA tänkbara innan vi ens började leta utomstående. Ingen kunde och då fick jag tag på den här tjejen. Nu kan inte hon heller och jag börjar få lite panik!
Vi behöver pengarna från giget för vi har haft det ganska knapert denna våren med Hårdrockarns CSN å min mammapeng. Många har det värre men vi har precis gått runt och nu räknade vi med dessa pengar.

En barnvaktsförmedling tar 200:-/h för enstaka passning. Det har vi inte råd med!
Och det känns för mycket att begära av personer som själva har mycket jobb eller flera barn, det kommer ändå ta upp två kväller så nu vet jag inte hur vi gör...

Såå tråkigt!! När det äntligen löst sej så bra :(..

Nu får väl H sätta vick å då förlorar vi halva inkomsten..

Nu är det snart hög tid för eget rum!

Vi stör varandra för mycket. Vi väcker lillan som i sin tur väcker oss, och ingen får nattro.

Jag önskar bara att jag och hårdrockarn var mer handlingskraftiga. Vi är ibland så passiva att jag blir mörkrädd. Inga tidsplaner eller uppsatta mål. Jag har ju massa mål på det personliga planet, men det där konkreta - renovera nu!

Vårt sovrum har vi sagt i två år att ja det måste vi ju renovera snart. Men händer det? Nej, för ingen säger - nu!

Och det blir en kedjereaktion, hårdrockarns arbetsrum måste tömmas så att vi kan dela det han och jag, så att mitt arbetsrum kan bli dockans sovrum, så att hon inte behöver byta sovplats medan vi renoverar vårt sovrum.

Men idag rensade jag i alla fall ur min garderob. Alltid nåt ;)

Jag har så sjukt dåligt samvete nu. Hur kunde jag va så dum?!

Under nästan hela amningsperioden satt jag med mobilen i näven, inte långt från dockans huvud och surfade hej vilt.

Jag tänkte "om mobiler var så farliga hade det märkts nu" de har ju ändå funnits i typ 20 år hos gemene man. Det jag inte tänkte på var att dagens mobiler skiljer sej från de som fanns innan. De mobilerna strålade nästan bara när de ringde. Dessa mobilerna nu är som bärbara små routrar, ständigt uppkopplade mot internet, skickar ständigt signaler och strålning.

Visste du att man kan se på ett fosters hjärtslag om mamman pratar i telefon? De blir stressade. Barn i skolan har börjat klaga på koncentrationssvårigheter när mobilerna används. Bin dör av vad de tror är strålning från mobilmaster. Nu läste jag precis forskning gjord av en nionde klass om krasse som odlas i två rum, ett med en router som kan liknas vid den mobila strålningen, och ett utan. Den i rummet med routern växte inte!!

Sånt här ger mej total panik!! Mitt älskade lilla hjärta har legat i min famn medan jag surfat, för vadå? För att kolla facebook och mail, blogg och instagram. Som om det vore viktigt?!

Vi började för ett tag sedan här hemma med att ha mobilerna på flygplansläge i sovrummet. Det känns som ett steg på vägen. Vi ska även köpa strömbrytare till routern och börja surfa lite med sladd igen. Den trådlösa hemtelefonen slängde vi visserligen mest för att svärmor ringde nonstop men även för att den strålar mycket. Nu ska jag köpa en vanlig hemtelefon, med sladd! Och börja använda den.
Och använda handsfree! Jag vill inte skada min docka!!! Hon är det finaste! Vem vet hur våra "smartphones" påverkar oss egentligen?! De har ju bara funnits i några år. Våra barn blir försökspersoner, de som har de tunnaste skallbenen och inte borde få komma nära en mobil förrän de är 15. Och jag känner att relevanta forskningsresultat antingen mörkas eller inte finns!

Jag vill inte ha min smartphone längre, men jag kan inte längre klara mej utan den.

Nu ligger dockan och sover på mitt bröst, svärmor går på stan och sambon är och pluggar. Lugnt och skönt!

Det går ok nu när svärmor är här, jag försöker fokusera på hur snäll hon är som ställer upp och skita i allt annat. Jag är inte den ultimata värdinnan men jag är i alla fall inte otrevlig eller sur.

Idag är det toppenväder och jag ska nog snart gå en promenad. Måste skaffa gymkort nu! Känner verkligen att kroppen behöver det :)

Så var det dags igen. På onsdag kommer tanten och jag börjar redan mulna till i humöret. Hon ska va här till söndag. Men denna gången är Hårdrockarn hemma så jag kan ju hålla mej borta en del!

Gå långa promenader och kanske träffa nån vän. Med eller utan dockan.

I helgen som var så var vi hos min svåger, hårdrockarns halvbror, och svägerska, de har inga släktband med svärmor men träffar ändå på henne ibland. Min svägerska berättade den mest märkliga sak min svärmor sagt. Tydligen hade min svärmor kommit fram till henne på dockans dop och sagt att hon hade en bröllopspresent till oss i handväskan för säkerhets skull, men det verkade ju inte bli nåt bröllop av det här dopet så den skulle hon ta med sej hem igen.

Visst, det är inget elakt i saken utan kan tyckas ganska snällt och gulligt, även om min svägerska tyckte hela saken var jätteknäpp, MEN är det inte bara konstig grej att göra?! Vem tar med sej en bröllopspresent till ett dop? För om vi nu dessutom skulle haft en hemlig vigsel så skulle vi väl inte velat ha paket heller.

Det tråkiga är att jag ju ser igenom det hela. Jag vet att hon gjorde så för att hårdrockarns bror gifte sej i hemlighet på deras barndop, och då hade fruns föräldrar vetat om det men inte min svärmor. Självklart är det taskigt att bara berätta för ena partens föräldrar, jag har tyckt det varit jätteelakt förr men nu när jag känner svärmor bättre förstår jag det också bättre eftersom hon ju lyckats ändra både datum och meny på en av våra fester... MEN anledningen till att hon hade med ett paket tror jag är för att om vi skulle gift oss, då hade hon kunnat slänga fram sitt paket för att framstå som att hon minsann visste om det i förväg och inte mina föräldrar.

Åååå jag måste samla mej!!! Varför påverkar hon mej så??!!!

Jag blir som ett barn
Jag. Vill. Få. Bestämma. Själv!!!!

Sååå dålig på att blogga! Ledsen för det! Förstår att det är konstigt att följa flera bloggar :/...

Nu njuter jag verkligen av att va ledig! Fint väder och msn kan va ute mycket. Men jag har verkligen längtat hela våren efter att hårdrockarn ska va ledig till sommaren, och nu när han blev det så går han mej på nerverna haha! Han har varit hemma hela dagarna sen i fredags, och först idag åkte han iväg för att plugga nu på morgonen. Jättemysigt men också frustrerande

Jag har gått hemma så mycket själv och fått in mina rutiner och vanor, och nu när han är hemma rubbar han mina cirklar haha. Plockar inte undan disken, låter alla leksaker ligga framme, viker tvätten men lägger inte in i garderoben, och lämnar använda blöjor på badkarskanten, gah!

Rätt skönt när han sticker iväg och pluggar nån timme då man får va lite själv :). Nu är här städat igen :)

Fått blommor av elever på avslutningskonsertem igår. Bara ett par jobbdagar kvar nu!!!!

Sitter här och fastar och är lite hungrig nu..

Såg ni Vetenskapens värld om fasta? Sjukt intressant!
Det ligger på SVTplay. Som programmet förklarade gör en fasta att kroppen går in i reparation istället för att bara bygga nya celler, vilket är bra för att förhindra åldrande och allt vad det innebär med sjukdomar, kropp och knopp.

Mannen i programmet gjorde en diet på slutet som består av att äta som vanligt fem dagar i veckan och äta begränsat, 500kalorier för tjejer om dan, 2 valfria dagar i veckan.
Viktminskning är också en del av effekten om man väger för mycket.

Så nu kör jag det och ja, jag mår väldigt bra av det! Känner mej pigg i kroppen!

500 kalorier på en dag kan va en skål gröt, en skål soppa, en latte och några riskakor ungefär, så man får ju äta men begränsat. Sen kan man äta allt som ett mål istället om man vill men då får jag nog ont i magen.

Kolla på programmet! Det har gett mej ny syn på kost och hälsa, jag tror verkligen på detta! Och en diet som man bara behöver bry sej om två dar i veckan tror jag dessutom kan funka för mej

Jag har börjat gå till en psykolog. Jag fick det på remiss av min BVC eftersom jag alltid är så orolig.
Jag känner starkt att jag inte vill föra över det på dockan, utan kunna vara lite mindre ängslig.
Det är bara ett par sessioner, annars fick man gå i grupp och det går ju inte när jag har dockan med mej. Men det är väldigt skönt!

Hittills har jag fått två läxor. Den första är en mindfulness övning att lyssna på emellanåt, den andra som jag fick igår är att varje dag avsätta en orosstund, 20 minuter då jag oroar mej över allting som jag kan oroa mej för, skriver ner det i en bok och sen får jag inte oroa mej mer den dagen. När jag känner oro ska jag försöka skjuta upp tankarna till orosstunden.
Enligt psykologen funkar hjärnan så att den inte orkar oroa sej hur mycket, hur länge som helst, så ger jag oron en stund om dagen och verkligen går in i känslan så ska hjärnan inte orka lika mycket resten av dan. Vi får väl se.. Det låter bra!