dockanmin.blogg.se

Idag fick ambulansen komma hit.
Hade jag varit en erfaren trebarnsmor hade jag nog inte fått sån panik. Men som relativt nybliven spädbarnsmor fick jag total panik när Dockan står och håller sej i soffbordet, tappar taget, faller handlöst bakåt och KLONK hörs när huvud möter parkett.
Jag tar upp henne och hon gråter tills hon kräks upp slem och blir sedan likblek och apatisk i mina armar.
Jag satt bredvid henne när hon stod, men en sekunds tappat fokus från min sida och jag hann inte fånga henne. Hon står ju upp så ofta nu att jag liksom har tappat den där första försiktighetsåtgärden med kuddar, filtar och alltid redo. Jag fick ett sms och sneglade på telefonen och det räckte såklart för att tappa fokus. Fan va illa jag känner mej!!

När jag pratar med SOS börjar hon så smått piggna till, hon var ju aldrig medvetslös utan bara "slö", och varken jag eller sköterskan tycker att de behöver skicka ambulans allt eftersom dockan blir mer kontaktbar. Men efter att sköterskan kollat med läkare bestäms det att de ska skicka en i alla fall, fast inte akut, som rutinåtgärd när det är ett barn knappt över halvåret som slagit i huvudet.
Sedan får jag prata med läkaren som säger att om hon tuppar av eller börja kräkas ska jag ringa igen medan jag väntar.

När jag går här hemma och väntar och dockan fortfarande är väldigt blek och inte riktigt sej själv får jag emellanåt såna panikångestattacker över bilderna jag målar upp med hjärnblödningar och liknande att JAG nästan börjar kräka, det svartnar framför MINA ögon. Så det slutar med att jag får sätta mej på hallgolvet och låsa upp lägenhetsdörren, så ifall JAG svimmar så kommer de hitta oss... Så där sitter vi i typ 45 minuter i väntan på ambulans.

Till slut kommer i alla fall ambulanspersonalen och då är ju Dockan i stort sett återställd, pigg och glad, och de enda restriktioner jag får är att kolla henne lite under dagen och åka in om hon inte verkar må bra. Detta leder ju naturligtvis till att jag nu ligger bredvid henne när hon sover förmiddag, för jag vågar inte lämna henne..